manärintealltidsåklok.
kan vi inte bara komma överens om en sak.
säger man att man ska ringa så gör man det. har man pratat om att ses på måndagen bekräftar man det på söndagen.
jag hatar att vänta. och jag hatar att inte kunna planera mina dagar.
kort sagt.
jag hatar att vara beroende av någon annan. hatar att jag låter mig bli det.
vill inte känna mig dum. men nu gör jag det ändå.
för du skulle. du skulle ringa mig. innan jag hann ringa dig.
ja. jag ljög. är rätt dålig på det.
ville inte styra av det.
men kände mig tvungen.
rädda mig själv. krypa in i mitt hårda kräftskal.
typ.
världens minsta skitsak egentligen.
tror jag ska ha mens snart.
hej!
Kära fröken, jag önskar att jag hade ett svar.
Det har jag inte.
Jag är snarare precis likadan. Alltså kan jag inte erbjuda någon tröst, men däremot förståelse.
Jag väljer att säga att allt är hans fel. Så är det i alla fall för mig, har jag kommit fram till. Jag är en stark och självständig person "i vanliga fall", men när det kommer till honom blir jag svag och patetisk, kontrollerande och krävande, kvävande. Om han inte gjort så att jag behövt känna mig så satans osäker hade jag ju inte betett mig så.
Men jag är kär, så jag står ut. Jag vet bara inte hur länge.