Snabbare snabbis
Ångrade mig.
Sover istället. Pilates om exakt tolv timmar.
Bra dag för övrigt. Gamla vänner och nya samlande under ett och samma dygn. Mycket behagligt!
Snabbis
Jag är ganska så klok och jag har ganska så många kloka tankar i mitt huvud. Många knepiga tankar också. Men mest bra. Ibland går dom inte riktigt att reda ut, trasslar liksom ihop sig. Då blir det så här. Massa delete och inte så många kommatecken.
Dagens ord är styrka. För just idag. Ja just precis nu, känner jag mig mäktigare än någonsin.
Tack mig själv.
Fick liksom förhinder, så, ursäkta röran
Jaha.
Så var den här dagen slut. Innehöll diverse olika höjdpunkter, promenixen i Sofo (my first time!) tillexempel. Så mysigt, tack för det fina vädret och trevligt sällskap. Skrattade en hel del så nu lever jag kanske några minuter längre. Merci beaucoup my friend!
Så har jag tränat. Jag älskar att träna. Jag drömmer om träning. Jag vill gå och lägga mig bara för att få vakna och veta att bussen till pilates center går om en kvart. Sharp. Njuter av att gå upp halvåtta, sätta upp håret i en slarvig tofs utan att duscha, dra på mig mjukisarna och skippa sminket. Kallas beroende. Endorfinerna ger ett sådant sjukt rus, offrar det mesta för att komma åt det liksom. Mmm, the addiction speaking.
Gjort en del ärenden också. Okej då. Ett. Stängt av den där förbaskade telefonen som ändå inte fungerar, den bara står där och ser cool ut som värsta mormorsantikviteten. Noll nytta.
Ungefär som en trött Mathilda.
På händer och fötter igen
Nä nu ska det bli ändring på detta dåliga bloggbeteende. Bara lovar och lovar MEN nu ska jag verkligen skärpa mig, dra åt riktigt hårt liksom, innersta hålet på Chloéskärpet som inte ligger i en kartong på mitt rum. Hmmf.
Har varit lite sisådär på senaste tiden. Milt sagt. We keep it that way, no further details. Men jag är en seg jävel, gjord av gelatin och med ett hjärta av gummi (hey, låt mig leka med mina älskade hatade metaforer, gummi låter coolt, orka sten liksom). Föll ganska så platt efter N.Y, olycklig kärlek gör satans ont och Stockholm är verkligen ingenting i jämförelse med världens saftigaste big apple. Verkligen älskade den lilla rampen som fälldes ut varje gång en rullstolsbunden skulle på, chauffören reste sig upp, tog sig tid och fixade så att personen i fråga kom på väl. Lungt och sansat. Här hjälper vi inte ens mammor och pappor med barnvagnen. Medmänsklighet? Slå upp det i SAOL vettja.
- Hej moraltant!
- Goddag yxskaft!
Sa någon attityd? Här i Sverige har vi grova problem isåfall.
Även fast klimatet är kyligt och det blåser på insidan av kroppen trivs jag trots allt rätt så bra här hemma någonstans i mellersta Sverige utanför en stor stad på en ö inuti en lägenhet där tapeterna är blåa och sängkläderna är blommiga. Luktar gott. Vad är det nu man brukar säga? Keep it cool.
("Hej hej, jag klarar mig nog, jag sitter på en sten vid en sjö i en skog".. Perre my man, du har trängt in i min hjärna, nu tänker jag som du, shit, good or bad, good or bad?)
Dags att natta nu. Ont i magen av allt ordbajseri. Take care!
In looooove
Kort och gott. Olycklig kärlek gör ont!