Dalberg

MUSSELPOJKEN OCH PÄRLFLICKAN

Det här är inte en saga om superhjältar

Jag älskar ditt skratt

Om jag kunde fånga ditt skratt och lägga det i en liten låda skulle jag vara lycklig

Bestämma över lyckan och gråten

 

Jag vet en pojke som inte tycker om bubblor alls. Han ritar arga hundar och gör markeringar i tjocka böcker. Drömmer inte. Tror inte på drömmar. Om drömmar kunde döda. Som blickar. Eller en viskning eller händer i händer och fötter och klackar i taket. Nu vet jag ingenting om en pojke. Men allt om musik och skivan med alla låtar på som bara låter precis som om han vore där. Jag vet att en pojke sjunger med och säger att det ekar mindre när jag fyller mig med dig och att det inte spelar någon roll om det är 600 mil längst taggtråd för små bloddroppar dör man inte av. Det är inte blodet som dödar. Det är kärleken.

 

I en av alla musslor bor han bredvid en pärla och han vet att jag inte är lika mjuk längre och att vi aldrig mer kommer att titta upp mot stjärnhimlen tillsammans. För det finns bara vatten nu och skrynkliga händer. Inga fler rosetter. Knutjävel.

Och jag finns här ändå

Med all min klokskap och galenskap

I ett litet hörn eller mitt på golvet

Du hittar mig under plastpalmen iklädd ingenting

Hem till ståltrådstunna knullväggar igen utan att ha tittat mig i ögonen en sista gång och låtit mig säga saker och ting för att jag ville det så att jag kanske kunde lyssna på tio ett två tre och doktorn sa igen utan att drunkna i plaskpölarna på mina kinder. Bleka matta pudertårar som inte går att fånga med något fiskenät i hela världen bara rinner helt tyst och du vill ta på dom och känna som du kände på tuttarna. Smeka och slicka och bita. Kyssa. Hångeltårar. Fast det går inte förstår du tåget bara åkte iväg med dig inuti sig och lämnade kräkflickan kvar i världens ensammaste hav. Musselpojken tog pärlflickans avslut och stoppade i fickan och tvättade jackan direkt när han kom fram. Inget sköljmedel bara stela blanka skjortkragar. Tror att regnet gjorde blöta saker med honom den dagen.

Du kan släppa mig nu. Någon har bestämt sig för att jag är värdefull. Silkestrådar och nyckelben och varm kärlekshud. Glansiga klätterlekar. Nästan kyssar.

OSLO

Röda hårlockekänslor i stilla dans över vita väggar. Drömmar i parkett och sidenmjuka havsklänningar sveper över silverstjärorna på golvet. Mina kärleksklot. Sockerflingor från himmelen.

Nästan som förut kysser du som om ingenting är på riktigt. Kletiga hjortronkyssar och mjölktungor. Jag kommer aldrig mer att berätta för dig när jag har dig i mig och du gör ont

ÖVRIGT - FRAGMENT

Jag är avundsjuk på skorna som får ha dig i sig och trampa på kullersten och små hjärtan.

Låtsasvärld med låtsasmänniskor som för låtsassamtal och har låtsassex.
fejkar. livet. Naturkatastrofer. Jordbävningsorgasmer.

leva igen tillsammans med orden. blomstertårar och kritsstrecksbubblor
och om jag går sönder går jag sönder tillsammans med minnen och saltflingor och mördarmusik
lyckligaste olyckligaste i hela världen mitt på parkettgolvet i smulor
mathildasmulor

så sätter jag mig i piss på bussen. på riktigt. en annan människas urin. klibbar ihop byxbenen. penetrerar huden och förgiftar mitt sinne ännu mer.