Dalberg

Igår när jag skulle sova efter en lång och halvblöt kväll och en halvstukad eller vrickad eller bara allmänt blåsvullen fot, kunde jag bara inte sluta att tänka på hur konstig många kanske tycker att jag är ibland, att jag kan glömma bort att ha ont mitt på dansgolvet och slänger kryckorna åt helvete istället för att sitta ner som man borde vid bordet  med stolar och människor runt omkring, liksom, och så blir jag så satans osäker på mig själv trots att jag vet att alla andra ska skita i vad jag pysslar med, och så undrar jag om jag hade brytt mig om det inte vart jag och jag hade fan inte gjort det alltså, jag hade varit snäll och fin,

och så tänker jag sönder skiten ändå också, trots att jag sa att jag inte skulle göra det, eller i alla fall sa det till mig själv i mitt huvud igår på kvällen i sängen under täcket med goseångesten, vi myste, och så har jag nog börjat inbilla mig saker igen om folk,

ja att dom typ är arga på mig för att dom går när jag kommer även fast dom dansade med mig tre sekunder tidigare, tänker för långt bort sir, sorry sir

Kryckmongot vill inte leka era lekar mer okej. Har inget att bevisa.

- - - -

Men kul hade jag iaf.