Dalberg

mitt uppe i en flytt,
gode gud,
byter omgivning, miljö, snabbköp,
spärrvakt och pizzahak,
spacklar,
skrapar tapeter med matkniv,
fyra decennier söndersmulade på det marmeladfärgade golvet,
den gamle fabriken, apelsin,
stora, hela bitar,
målat, målar, målar,
han målar,
och så har vi P,
i multifärgad gigantisk ylletröja,
skissandes på en sanslöst vacker kvinna att fästa på köksväggen,
joalie,
med ögonen,

jag hoppar på kulturvetarlinjen,
ett makalöst studelån rikare,
makaroner och musli i brunbrända skåp,
stadsbiblioteket,
min kärleksplats,
ett kärlekspalats,
böcker,
inbundna, trasiga,
älskade,
ord, älskade, älskade ord,
på mig, runtomkring,
i mig,
mest av allt i mig,
sömlösa nätter, tomma vinflaskor,
krossade glas,
lyckliga glas,
skål efter skål,
parkettgolvsfantiserande,
filosoferande,
catpower,

och jag leker med mina vänner,
vi busar, springer,
reser,
på väg,
vi är på väg,
landsvägar,
högt ovanför molnen,
drömmandes,

kanske blir jag kär,
lyfter från marken,
lär mig att flyga,

Januari - April
Location: Kungsholmen, Oslo, Paris, Nacka, Tennstopet, Björngårdsgatan, Sjukhuset

Jag dricker vin. I mängder. Och lyssnar på gamla grammofonskivor, sjunger med i Gullan Bornemarks visor och suddar bort min sura min. Och som jag suddar. Tårar, tjocka blyertstårar längst med kinderna, torra, spruckna kyssläppar. Jag röker pipa och dansar wienervals i ett sjavigt konstnärskollektiv i Oslo. Där finns festliga damer och stiliga herrar, en stråkkvartett och obegränsad tillgång till champagne. 

Jag träffar en konstnär som tycker att jag är vacker och speciell. Han vill måla mig. Iklädd korskruvslockar och ingenting Han tar mig till Paris, till en ateljé, till en sagovärld. Vi promenerar i timmar och äter lunch i vintersolen, tecknar om kvällarna i skenet av tio tända ljus. Mer vin. Morgon, middag kväll. Här om dagen öppnade jag ett brev och fann mig själv där inuti, på glansigt papper i A5format, som julkort. Då hade vi inte hörts sedan april, då han inledde ett förhållande med sin andra unga modell, A, och valde att avsluta vårat kreativa samarbete.

 

Jag börjar läsa en kurs på universitetet; Flärd och Film. Bio en dag i veckan, minst. Sunset Boulevard från 1950,med Gloria Swanson i huvudrollen som avdankad och bitter stumfilmsstjärna bör alla stifa bekantskap med. Träffar D som presenterar mig för D. Han viskar saker. En hel helg ligger han och viskar saker. Han gör mig varm. Jag åker hem, lyssnar på Jens Lekman och överdoserar värktabletter. Vi pratar inte med varandra på månader.

Maj- Augusti
Location: Filmhuset, Borlänge, Gärdet, Telefonplan, Tanto, Hornstull Strand, Sängen,

På fest hos förstnämnda D, en kvinnlig bekant. Korridoren, den jävulska jävla korridoren. Sprit och hög musik. Och så jag. Längesedan min och knullD:s lustfyllda, svettiga helg och alla tårarna. Han säger att jag är söt, kan inte möta hans blick. Sätter mig i en soffa. Sväljer hårt. Tappar bort alla jag känner, vill göra det. Någon sätter sig bredvid mig, en röst, inget mer, gömmer hela mig under den hemmaklippta luggen. Han kryper närmare, med sina händer, ord, gissningar. Ja. Tittar upp. A. Han tar mig under armen och ut på balkongen och vi röker cigaretter. Han tror att jag vill ha honom. Jag flyr. In på ett rum. Till en sovade D. Som inte kan, men som får, mig, om och om igen. Jag åker hem själv. Utan någon. Utan någonting alls.

Jag ligger på en gräsmatta i tanto och läser tidningen. Svenska Dagbladet. Kris. Krig. Bomber. Död. Död.
Det är sol och jag är inte ensam. Han sitter bredvid mig. A. Han försöker göra någonting. Med sina händer. Och mina. Flätor. Kärleksflätor tror jag att det heter. Man gör så. När man tycker om någon. Det vet jag nu. Och så besvarar man en kyss. Man ska det. Jag fuktar fingret och byter blad. En ny teateruppsättning. Briljant skådespel.

Jag fyller 20 år. D ringer och gratulerar mig. Vi ligger inte med varandra. Mamma skickar iväg mig på festival. Jag träffar P i campingkön över en flaska barbequesås och en kundvagn från ICA maxi. Han är så bra. Han lagar mat till mig och låter mig ligga på hans rutiga golv inlindad i hans duntäcke. Jag kan gråta. Och han kan vara tyst. Äntligen räcker det. Äntligen behövs ingenting mer. Jag dricker mig redlös på Peace and Love men spyr aldrig på någon. Jag spyr inte alls. Jag gör aldrig det längre. Jag är gammal. Vi bor tillsammans med en glassgubbe av plast precis vid pisslängan. När man vaknar på morgonen ser man snoppar och tågräls. Sista dagen lämnar någon en bajskorv utanför tältet.

Jag skriver ett brev till B. Vi träffas för att jag vill och måste. Och tror att jag kan.
träffade B. glömde A. mycket skrämmande. han är toxisk. hade glömt hur det var att vilja ha dig B. du som nog inte vill ha någon. helt jävla omöjligt. vi fikade. han drack cola. jag drack vin. rökte cigaretter. pratade om musik. jag ville prata om kärlek. han berättade att han inte tror på förhållanden. inte nu. han knullar istället och är nöjd med det. äter kakan. men väljer att inte behålla den. Jag kan inte. Jag kan inte. Lära mig. Jag kan inte honom. Jag skriver femtio brev till A.M. Hon skriver lika många tillbaka. Om kärlek. Om tårar. Om att vilja. Men att inte kunna. Hon är fin.

Jag har ett möte i Brunogallerian klockan tolvnollnoll. Sensommarsolen tillåter mig att bära kort klänning, leggings och min korta, blåa kavaj med blåbärsknappar och spetskrage. Det är viktigt, extra viktigt nu. Hur jag ser ut. Att jag är fin. Representativ. Håret är blött, luggen klibbar mot pannan. Läppstift. Klarött, mjukt. Läser på den nötta lappen på undersidan; Eager. Ja. Så känner jag mig. Precis. Ivrig.

September- December
Location: Gamla Stan, Berns, Universitetet, Folkungagatan, Stadsbiblioteket

Han ligger nära mig. Tätt intill. Håller om mig. Leker med mitt hår, tovar, tvinnar. Jag kan inte andas. Jag vet inte hur man gör. Med honom. Tittar in i väggen, hans hand kryper upp mot mitt bröst. Astma. Jag har astma. Skadligt. Skadligt. Kyssar i nacken, lirkande tunga. Ord. Hans ord. Över hela mig. I hela mig. Dör jag. Dör jag nu. Ska jag dö så här. En bussresa och fem tunnelbanestationer bort från mitt hem, i en grönmålad korridor, bakom en dörr utan brevinkast, i ett rum fullt av studentlitteratur och kondomer. Jag vänder mig om.

Hon väljer mig. Hon vill ha mig. Bara, bara mig. Vid sin sida. Utan erfarenhet och yngst av alla sökanden. Hon tror på mig. Jag får göra allt. Verkligen allt. Jag är assistent. Åt en designer. Jag är något. Någon. Jag skaffar mig trådlöst bredband och en datorväska, jobbar sena kvällar, nätter, sover över på jobbet, äter ibland. Ritar tabeller och besöker skräddare. Springer. Ringer och ringer och ringer. Butiker, kunder, fotografer, redaktörer, inköpare. Jag skickar ut x antal inbjudningar, planerar och schemalägger modevisningen, skriver listor tills fingrarna blöder och tangenterna går sönder. Är med på säljmöten och ordnar mailregister, inventerar och assisterar på plåtningar. Kaffe. Jag knarkar kaffe. Lika mycket som pundarna skjuter tjack på gården bakom bingo rimérs studio. Hög som ett höghus. Skyskrapemathilda.

Jag går på fest igen. Ingen sätter sig bredvid mig i soffan. Jag sätter mig i hans knä. Vi gömmer oss och klär av oss nakna. Vi lämnar inte rummet på två dagar.

Universitetet. Mens. Mat. Lägenhet. Vänskap. Längtan. Längtan. Längtan.
Förväntan.