hon låg på gatan, medan rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären,
fyrkantiga, ljumna korsordstårar,
pusselpussar,
liksom fläckvis,
häll bort havet, ända bort till horisonten, tysta ner musiken,
och snölockar mitt i sommarvärmen,
hemmaklippta luggar och svettpärliga pannor,
smyckesmunnar,
smaragdtungor ideligen knytandes rosetter och scoutknutar,
det händer att jag tänker på dig, viskar utan svar, fem till femtio gånger och undrar var,
och om du letar dig in i min mungipa,
och om jag kan få bo i din ögonvrå,
och bli som godnattgrus,
liksom ramla ned för din kittelkind,
vi dröjde oss kvar på askungens bar, förtrollade av den kvällen, natten var en evig sång, jag såg upp det var morgon,
och inuti alla kramar,
trots all trocadero i världen,
över järnvägspår,
under stjärnor,
rosabubblande himmel,
på väg uppför ett berg,
förbi systembolaget,
bortom jagälskardig bänkar,
trädkojor och klätterträd,
cigarettrök och luktsudd,
pappersgubbar och trolltanter,
hångelgrus, grusplansfantasier,
i ett mål,
du och jag,
alldeles troslös,
hopplösast i hela världen,
säkerhetsinformation, och dörrarna stängs,
som om mig, som om allt det röda vore jag,
och du räknat varenda leverfläck på min kropp, och aldrig kan glömma,
hur jag var med dig,
tecknat vartenda ögonblick,
kvadrater, trianglar,
vattenpölar, skrattkåta solar,
gräsplättar och pannkakor,
om jag gråter ikväll, finns det ingen anledning alls, jag gråter utan vidare, som han,
vägrar att minnas någonting annat än myggbettsben, smultronläppar,
paraplyn och plaskvåta pipstensfötter,
hur jag sliter av mig hatten, kjolen,
senapskappan,
matar dig med konfetti,