Helo sverige nu bloggar jag lite igen

Vernissage imorgon. Festy fest med gänget.

Speeennande.

Hjärnan skall visas upp, välkommen att äntra scenen mitt herrskap, in i fantasin och tanken, lek, smek och galenskap. En given succé. Fattar ni väl.  

Underbaris, sötaste ordet. Favoritgullegrejjen liksom.

Hur ser en empirist på the matrix

Filosofist javisst.

Öhm. Not.

Spyr på skiten alltså. Hatar att lämna in halvfärdiga halvdåliga halvhjärtade halva arbeten för i helvete halvor suger.

Kan egentligen bättre. Bara orkar inte. Tänker på massa annat. Sommaren och anställningsintervjun på torsdag och ansvar och pengar och muskler speciellt på ryggen. Planerar i huvudet ett helt liv och det tar tid minsann mina vänner och vänners vänner. Personlig träning och tvproduktion och coach och dietist och modevetenskap och författande och psykolog

ja alltså

Jag är tydligen lyckligt lottad som har så många alternativ och saker jag vill göra. Mångfacetterad heter det. Men jag känner mej mest mångförvirrad. Ska skaffa struktur, skriva på papper och kladda ner tankekartor. Bli tacksam.

Framtiden framför inte bakom mig. Det är ju egentligen hur grymt som helst

Nu ska jag spela dator. Erkänner.


Daddyocool

Graven första gången sedan begravningen

Rätt stor grej

bra stor grej

vi hälsade på varandra du och jag kära p

Så fint allting var med blommor och brev och blå stenar och mitt hjärta i min kropp och ditt hjärta i jorden

Kul hotmail

Hormail och

kuk


och man skulle kunna skriva tremiljoner ord om det men liksom ser inte riktigt poängen för det bara blir fel precis som allt annat blir ibland eller kanske mer ofta jag vet inte och jag är sjuk med rakhyvlar i halsen och strikt träningsförbud och snart börjar jag äta upp väggarna jävla fängelse

hostfortet där bor jag

jätte ovackert 

estetiskt bajs

prutt

Och så hamnar man där igen i något slags tillstånd av extrem lyckosorg och man förstår inte vad det betyder vad kroppen och huvudet vill säga när dom gör så där mot en gör så att det pirrar och kittlar i musklerna och tvingar fram tårar när det kommer en låt eller när man bara sitter ner på en trästol och tänker. På livet och vad man ska göra om man ska leka eller ligga kvar där mitt på fläcken för alltid. Aktivera eller arkiveras som en blek papperskopia som strimlas sönder av en man som strimlat sönder samma papper ett helt liv utan att någonsin ha läst ett ord.

Och jag skriver igen alla ord om igen flera gånger likadana rader med mellanrum och jag stavar bra för jag kan det.